NYMODERNISM

Blogg om vetenskap och kultur

Radikalfeminism De Luxe

[Skrivet 2010-12-10]

Bloggposten några steg tillbaka fick en del — med förlov sagt — förvirrade kommentarer; och säkert satt åtskilliga av er och tänkte liknande dumheter. Den intelligenta, klarsynta och klartänkta läsaren såg däremot att jag inte råsopade feminism i stort, utan just den intellektuella härdsmälta som samlas under beteckningen radikalfeminism. Det är för övrigt ett gott symtom på den svenska debatten i frågan, att den förs utifrån fördomar och svartmålning av kritikerna, snarare än utifrån vad som verkligen skrivs och kritiseras. Ibland är debattörerna verkligen så förvirrade som de låter, men inte sällan är det ren machiavellism det handlar om — de vet att de ljuger och förvränger, men det är ju ändå i ett fint och högre syfte. Själv litar jag dock aldrig på hederligheten och avsikterna hos personer med dessa fina och högre syften, när de samtidigt är blålögnare och förvillare. Det ska inte heller du göra, kära läsare.

De flesta av er har säkert glömt vad Evin Rubars reportageserie Könskriget (två delar i SVT 2005) verkligen handlade om, eftersom det drunknade i den hysteriska och mycket, mycket ensidiga efterdebatten, där radikalfeministerna själva krävde att man liksom skulle ursäkta alla dumheter som ROKS och andra radikalfeminister sysslat med, eftersom de verkade för — just det — Ett Fint Och Högre Syfte. Samt lyckades få nästan hela debatten att handla om ett av de mest obetydliga inslagen i del 2: det fåniga uttalandet om "Män är djur". Dock tvingades ROKS ordförande att avgå och den forskning de stödde sig på granskades av universitetet med förödande kritik som följd, och Rubars reportage blev belönat med Guldspaden och Kristallen.

Det Könskriget verkligen handlade om var att den organisation — ROKS — som valts ut av regeringen att styra dess jämställdhetsarbete, stod för en extremistisk syn på relationerna mellan könen, med starka inslag av rent manshat. De spred falsk statistik och förespråkade lösningar som saknade stöd i seriös forskning. ROKS hämtade sina teorier och sin forskning från en mycket besynnerlig källa, professor Eva Lundgren vid Uppsala Universitet. Hon hade tidigare gjort sig känd genom att hävda att patriarkatet i samhällstopparna regelmässigt roar sig med satanistiska ritualer och barnaoffer — och jodå, det gjorde hon helt enkelt, hur mycket vissa debattörer än har ljugit och förvrängt om detta. Genom ROKS försorg fick Lundgren uppdraget att för regeringens räkning utföra en stor undersökning om jämställdheten i Sverige. I rapporten Slagen dam lyckades hon således fixa fram statistik på att exempelvis en kvinna dödas varje vecka av en närstående man, vilket skulle betyda att praktiskt taget alla mord som begås i Sverige har kvinnor som dödsoffer. Lundgren producerade också den alarmerande uppgiften att nära hälften av alla svenska kvinnor blivit utsatta för våld av män. Sådan garanterat objektiv forskning — som fick mycket hård kritik vid den granskning som universitetet tillsatte efter reportagen — passade naturligtvis ROKS och övriga radikalfeminister som hand i handsken.

Eva Lundgrens pseudoforskning om patriarkatets ritualer och barnaoffer inspirerade också till en omtalad skandal där ett gäng radikalfeminister tvingade två flickor på flykt till Norge, eftersom de inbillade sig att flickorna förföljdes av satanistiska pedofiler. Detta fnoskiga tilltag stod dessutom under beskydd av en radikalfeminist i regeringskansliet… Ni kan själva skåda hela eländet på YouTube: Könskriget del 1 och del 2.

Ulrika Kärnborg gjorde ett tappert försök i DN Kultur att påstå att historien om satanistflykten var en lögn, men tvingades äta upp det grundligt när Pressens Opinionsnämnd fällde hennes artiklar; DN publicerade nämndens beslut och kritik på en helsida strax därefter. Istället fick Evin Rubars reportageserie alltså både en välförtjänt Guldspade och Kristall.

Det är inget snack om att Rubar avtäckte en verklig skandal, och dessutom en sällsynt pinsam sådan; allt annat är bara tjafsargumentation med avsikt att ta bort fokus från vad frågan verkligen handlar om. Den svenska genusdebatten har blivit något bättre efter Könskriget, men radikalfeminister har fortfarande ett oförtjänt starkt inflytande över den. Och deras ton är alltjämt högt uppskruvad, där de paradoxalt nog utnyttjar gamla sunkiga könsstereotyper genom att framställa kvinnor som små svaga och försvarslösa offer, som likt sköra älvor är ständigt hotade av ett djuriskt patriarkat med blåsvällda våldtäktskukar i nävarna. Jodå, försök inte; det är just så retoriken låter, och min formulering är inte mer skabrös än deras egna. Och det säger sig självt att minsta lilla nyansering och varje generell kritik mot detta hjärnsläpp bemöts med krav på självcensur, eftersom den som kritiserar förutsätts vara av detta apliknande släkte, alternativt är manipulerad att gå deras ärenden.

Nu är detta hjärnsläpp inom den svenska genusdebatten inget unikt fenomen, rent principiellt sett. Den bakomliggande psykologin sätter prägel på alla moralistiska och känslomässiga samhällsdebatter. Diskursen får omgående en fördömande prägel, där den mest röststarka sidan lägger mycket krut på att utmåla sina kritiker som ohederliga bråkstakar och skurkar, varvid varje avvikande åsikt per definition förlorar sin legitimitet. På så sätt omöjliggör man intelligent, nyanserad och verklighetsorienterad diskussion inom exempelvis genusteori, Vilks-debatten och mljöproblematiken; och helt plötsligt kan en förvirrad journalistkår liksom upptäcka att Björn Lomborg faktiskt inte förnekar att AGW är ett reellt problem, trots att han alltid varit tydlig med att han bara kritiserar &ouml
;verdrifter, grundlösa påståenden och onyanseringar i miljödebatten (och därmed bemötts med lynchstämning, se länken). Detta är naturligtvis så långt ifrån vetenskapliga principer och akademisk diskussion man kan komma, hur stora vetenskapliga och akademiska anspråk man än gör.

Så vad sägs, kära läsare: Är jag en kvinnohatare med våldtäktskuken i högsta hugg, eller tillåter jag mig bara att kritisera radikalfeminismens överdrifter och dumheter? Detta går verkligen att avgöra med en smula tankeverksamhet och innantilläsning, istället för att nyttja paranoia och ogrundade tillika fördomsfulla antaganden. Eller för den delen machiavellism.

/ Rickard Berghorn

Annonser

Single Post Navigation

5 thoughts on “Radikalfeminism De Luxe

  1. Jag var en smula felinformarad, och ber om att för börja om från början i diskussionen. 8)

  2. Administrator on said:

    Nåja, du får gärna uttrycka avvikande åsikter, bara du är beredd på övertygade genmälen; men däremot är jag inte road av personer som försöker ordna till skämtsamma åsiktsstrider offentligt. Sådant gör jag bara med vänner – privat.

  3. Jag var bara felinformerad, såg jag efter någon dag. Det är bara att erkänna och ”rättinformare” sig.

    Det förtar dock inte min övertygelse att det går troll hos bägga sidor. Jag hamnade på en blogg av en snubbe som helt seriöst anser att allt är kvinnans fel (nåja), sånt ser jag bara dubbelt av.

    En lite fråga: skämtsamma åsiktssstrider? Menar du mig? Jag försöker vara trevlig, om det ses som skämtsamt, ok. Fine. Men det är väl bättre att jag är trevlig än att jag kommer och spyr galla och är otrevlig? Ett leende får du nog vara tillräckligt socialt bevandrad för att hantare av mig. 8)

    Som kommentar på det vi diskuterade: just nu vet jag varken in eller ut. Jag får helt enkelt återkomma i frågan. 8)

  4. Administrator on said:

    Naturligtvis går det troll på bägge sidorna, liksom det gör det i klimatfrågan. Ingen här har påstått något annat. Däremot är debatten djupt osund och ohederlig när det blir retoriskt totalförbud på att ens sträva efter seriös, nyanserad och verklighetsinriktad diskussion, vilket inbegriper att påpeka dumheterna och ohederligheterna även hos den sida som skriker högst.

    Jag ogillar också manipulativa kommentatorer som ytligt framställer sig som schyssta och renhåriga, men egentligen utnyttjar det för att kasta skit. När du exempelvis här ovan hävdar att jag, när jag genomskådar dig, skulle vara socialt inkompetent – och bara en hycklare och idiottjafsare tolkar det annorlunda, varvid vi satt punkt för den pladderinvändningen – så har du redan grävt din grav på denna blogg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s