NYMODERNISM

Blogg om vetenskap och kultur

Wikileaks och Assange

[Huvudsakligen skrivet 2010-12-12]

Jag såg just dokumentären om Wikileaks på SVT2:s Dokument Inifrån. Det var en smula roligt att den ene av upphovsmakarna till filmen var Jesper Huor, som en gång i tiden var en av Aleph Bokförlags främsta supportrar genom att bland annat ordna med en helsida om förlaget i Svenska Dagbladet 2002-02-20. Men dokumentären såg jag först och främst av rent intresse för ämnet; och den var oväntat bra och berörande.

Teorin bakom Wikileaks är god, enligt min humbla uppfattning; man kan aldrig lita på politiker och maktmänniskor, om deras agenda är sådan att de anser sig behöva ljuga och smussla med sanningen om hur de rår över våra och andras liv. Men det är också en öppenhet som i så fall måste gälla alla politiker och nationer, inte bara amerikaner och USA, som det nu finns en vänsterpolitiskt inducerad slagsida åt att dra ner byxorna på. Och tyvärr verkar Wikileaks vara en organisation av nördaktiga amatörer som fått större makt och inflytande än de har omdöme att handskas med. Därav de patetiska internstriderna, och en ledare som utnyttjar sin stjärnstatus för att urskillningslöst knulla runt bland radikalfeministiska beundrare. En politiker med samma makt, inflytande och kändisstatus som Assange skulle akta sig grundligt för att ha sex med sina politiska groupies, väl medvetna om hur det gick med exempelvis Bill Clinton. Omdömeslöshet utnyttjas och bestraffar sig.

Hur som helst. Wikileaks är kanske det bräckjärn som behövs för att åstadkomma ett politiskt paradigmskifte präglat av öppenhet och fri information; och på grund av barnsjukdomarna kommer den nu att ersättas av andra, bättre styrda organisationer med samma profil och syften. Och en god idé i tidens anda vore att "köpa ut" uppgifterna. Pengar betyder i allmänhet mer än principer; och genom att erbjuda stora summor till den som lämnar över betydelsefull information till leaksorganisationen, borde man få fart på offentliggörandena. [1] Varifrån pengarna skulle komma är en öppen fråga, men knappast olösbar. En finansiär vill ha pengarna tillbaka med vinst, och det skulle exempelvis kunna ordnas genom att sälja informationen vidare till medier.

Det vore antagligen effektivt. Å andra sidan säger cynikern i mig att den sortens öppenhet som ligger till grund för Wikileaks filosofi inte måste leda till bättre politisk moral och ärlighet. Eftersom den mänskliga naturen är som den är, skulle folk efterhand bli så vana vid allt falskspel och hyckleri som avslöjas, att ingen till slut chockas eller upprörs av det, och istället bemöter storpolitikens hyckleri med axelryckningar eller till och med acceptans. Och när inte ens ett avslöjande längre får allvarliga konsekvenser, kommer maktmänniskor att fortsätta ljuga friskt eftersom spelet bara kan gå med vinst: Om lögnen avslöjas blir förlusten i form av skam och solkad prestige noll eller obetydlig, medan samma lögn ger god utdelning ifall den blir trodd. Å tredje sidan är undansmusslad sanning i form av hemligstämplade dokument långt ifrån enbart en moralisk fråga; det handlar också om saklighet, helhetsbilder och konfliktlösning, bland annat.

* * *

NOTER:

[1] Nej, detta är inte ett exempel på den machiavellism jag kritiserade i förra posten (vilket jag misstänker att vissa på hugget vill få det till). Att dra nytta av andra människors dåliga moral — girighet och bristande principfasthet — för att få fram information som de själva eller andra inte borde sitta på, är inte detsamma som att man själv är den som agerar omoraliskt för att få fram informationen.

/ Rickard Berghorn

Annonser

Single Post Navigation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s